Start

Plast – miljöbov eller klimathjälte

Lars Österlind | 6 February, 2020
Den är billig, slitstark och flexibel, skyddar din tidskrift mot smuts och väta, och gör att livsmedel håller betydligt längre. Oh du ljuva, förbannade plast!

När jag fyllde sju år fick jag en prenumeration på Kalle Anka & Co. Det var ruskigt spännande att få ett nytt nummer i brevlådan varje vecka. På baksidans övre högra hörn var den vita adressetiketten fastklistrad, förmodligen till stor förtret för baksidesannonsören eftersom den ofta täckte delar av annonsens rubrik. Ibland var tidningens omslag trasigt och det var inget vår strävhåriga tax kunde lastas för. Omslaget hade gått sönder innan den hamnade i vår brevlåda. Eller kanske när den omilt trycktes ned i brevinkastet av brevbäraren. Den typen av händelser vållar sällan bekymmer idag. Det går förstås att skicka tidningen i ett kuvert så att den kommer fram hel och ren. Den allra vanligaste metoden är dock att be tryckeriet plasta in den. Trydells har en effektiv inplastningslinje där tidningar kan plastas in som de är, oavsett format och tjocklek, och tillsammans med bilagor. Du kan även lägga med exempelvis godis, en nyckelring eller ett läppstift som ett tack eller lockbete. Och visst kan man välja att inte plasta in tidningen. Adressen kan tryckas överst på baksidan av tidningen. Precis som på min Kalle Anka-tidning för många år sen, men nu lämnas en vit bård för adressen.
Mindre än hälften av de tidningar som trycks hos Trydells plastas in för att skydda den mot smuts och fukt, transportskador och omild behandling av stressade postbud. Ska lösa bilagor skickas med eller om tidningen ska till prenumeranter utomlands kräver dessutom Postnord inplastning för att distribuera den. Inplastning är betydligt billigare än att kuvertera en tidskrift och tidningens omslag syns klart och tydligt genom plasten, vilket ger ett helt annat intryck än att motta ett neutralt vitfärgat kuvert. Men finns det inga alternativ till plasten om man nu vill att alla prenumeranter ska ta emot en hel och ren tidskrift?
– Visst kan man skicka en tidning i en stållåda om man vill, men det är förstås en kostnadsfråga. Papperspåse har kommit ifråga igen men det är fyra till fem gånger dyrare med papperskuvert än plastning, säger Mikael Jonsson, produktspecialist på Boxon, som levererar förpackningsplast och wellpapplådor till Trydells Tryckeri. Vad är det då för typ av plast som används för inplastning av magasin och är den miljövänlig? För det första är plast ett samlingsnamn för många olika sorters plaster. De flesta av dem görs idag av råolja och naturgas, det vi kallar för fossila bränslen. De är således inte miljövänliga eftersom de förbrukar ändliga resurser. Men, många plaster kan återvinnas, det vill säga smältas ned för att bli till ny plast.

– Till inplastning av tidningar används lågdensitetspolyeten eller LDPE för att den är billig och tillräckligt transparent. Den har även en vit rand där adressatens uppgifter trycks. LDPE tillverkas av fossil råvara och är den vanligaste plasten som används i hela världen. Sorteras den rätt kan den återvinnas till hundra procent, förklarar Mikael. Detta till skillnad från kuvert som inte kan läggas i pappersinsamlingen. Limmet på kuverten löses inte upp när kuvertet ska återvinnas utan klumpar ihop sig. Det resulterar i sämre papperskvalitet och i värsta fall makulering hos pappersbruket. Kuvertet ska istället läggas i den vanliga soppåsen. Biobaserad plast eller grön PE kommer ofta på tal som det miljövänliga alternativet till LDPE. Den vanligaste bioplasten framställs från restprodukter av sockerrör. Råvaran till biobaserad plast produceras idag enbart i Brasilien och finns i mycket begränsad mängd. Plasten kan återvinnas precis som LDPE, men är cirka dubbelt så dyr i inköp. Samtidigt pågår enormt mycket forskning för att få fram plast som tillverkas av förnybara källor. Forskare vid Tuskegee University i Alabama har blandat in ytterst finkrossat äggskal i en mix av bioplaster för att få fram ett nytt förpackningsmaterial. Forskare vid Georgia Institute of Technology utvecklar en film gjord av krabbskal och trädfibrer med liknande egenskaper som hos plastförpackningar. Ett forskarteam på Chalmers i Göteborg undersöker om man kan använda jäst för att tillverka nedbrytbar plast. Och ett forskarlag vid Lunds Tekniska Högskola har gjort en plast, baserad på indol som är en tung kolvätemolekyl, och som förekommer i mänsklig avföring. Det finns många fler exempel på forskningsprojekt, men som sagt, det handlar fortfarande om forskning.

Genombrottet för förnybara plastalternativ dröjer ytterligare några år. Konkreta produkter med konkurrenskraftiga priser finns vad vi vet inte på marknaden – ännu. Efter noggrann utvärdering av vilka plaster som finns att tillgå på marknaden rekommenderar Trydells LDPE till sina kunder, trots att den görs av fossil råvara.
– Allt som har med plast att göra ska minimeras i vår process. Det är komplicerat, man behöver räkna in alla faktorer såsom ekonomi, transporter och återvinningsmöjligheterna till en helhet. Speciellt när alla transporter räknas in försvinner fördelarna med den biobaserade plasten som är gjord på sockerrör från Brasilien. Sköts återvinningen på rätt sätt är LDPE trots allt ett bra val, säger Charlotta Mansfeldt, marknadschef på Trydells Tryckeri.
Utvecklingen av miljövänligare plaster pågår hela tiden och Trydells testar nu så kallad Recycled PE, som består av 30 procent återvunnen plast och till 70 procent av vanlig LDPE.
– Det här är ett miljövänligare alternativ som jag tror mycket på och vårt första test häromveckan gick hur bra som helst. Vi behöver visserligen göra fler testkörningar, men det ser mycket lovande ut, säger Lotta.

Källor: Chalmers, Lunds universitet, Agfo, Nordisk Bioplastförening, Stena Recycling

Dela denna nyhet på sociala medier

POPULÄRAST
Skärm vs papper: Därför läser vi fortfarande bättre på papper
Publischingpriset 2020
Nytt från pressen!
Publishingpriset 2022 - Och vinnarna är! 💫
Finalist till Publishingpriset 2021
God Jul & Gott Nytt År! 🎄
Så jobbar grafiska branschen för hållbarhet
Årets gulaste utgåva!
"Vinnarbilden" på gänget in action - Publishingpriset 2021
Mönstringshandboken 2023
Välkommen att FSC märka din trycksak!
Fem tips för bättre distribution ⭐
Sommarutgåvan av Trydells Magasin
Svensk Bokkonst 2021 💫
Trydells Magasin 2022
Reflektion - "Mellan två Världar"
Krönika - Därför är ensamredaktör världens bästa jobb
När tryckpartnern gärna vill gratulera sina kunder till nomineringen i Publishingpriset 2022 ⭐
Många krav när tidningar distribueras
Klimatsmarta format som vinner mark
Artikel i Laholms Tidning 2021-11-20
Guld i Publishingpriset 2021
Det hållbara tryckeriet


Plast – miljöbov eller klimathjälte

Lars Österlind | 6 February, 2020
Den är billig, slitstark och flexibel, skyddar din tidskrift mot smuts och väta, och gör att livsmedel håller betydligt längre. Oh du ljuva, förbannade plast!

När jag fyllde sju år fick jag en prenumeration på Kalle Anka & Co. Det var ruskigt spännande att få ett nytt nummer i brevlådan varje vecka. På baksidans övre högra hörn var den vita adressetiketten fastklistrad, förmodligen till stor förtret för baksidesannonsören eftersom den ofta täckte delar av annonsens rubrik. Ibland var tidningens omslag trasigt och det var inget vår strävhåriga tax kunde lastas för. Omslaget hade gått sönder innan den hamnade i vår brevlåda. Eller kanske när den omilt trycktes ned i brevinkastet av brevbäraren. Den typen av händelser vållar sällan bekymmer idag. Det går förstås att skicka tidningen i ett kuvert så att den kommer fram hel och ren. Den allra vanligaste metoden är dock att be tryckeriet plasta in den. Trydells har en effektiv inplastningslinje där tidningar kan plastas in som de är, oavsett format och tjocklek, och tillsammans med bilagor. Du kan även lägga med exempelvis godis, en nyckelring eller ett läppstift som ett tack eller lockbete. Och visst kan man välja att inte plasta in tidningen. Adressen kan tryckas överst på baksidan av tidningen. Precis som på min Kalle Anka-tidning för många år sen, men nu lämnas en vit bård för adressen.
Mindre än hälften av de tidningar som trycks hos Trydells plastas in för att skydda den mot smuts och fukt, transportskador och omild behandling av stressade postbud. Ska lösa bilagor skickas med eller om tidningen ska till prenumeranter utomlands kräver dessutom Postnord inplastning för att distribuera den. Inplastning är betydligt billigare än att kuvertera en tidskrift och tidningens omslag syns klart och tydligt genom plasten, vilket ger ett helt annat intryck än att motta ett neutralt vitfärgat kuvert. Men finns det inga alternativ till plasten om man nu vill att alla prenumeranter ska ta emot en hel och ren tidskrift?
– Visst kan man skicka en tidning i en stållåda om man vill, men det är förstås en kostnadsfråga. Papperspåse har kommit ifråga igen men det är fyra till fem gånger dyrare med papperskuvert än plastning, säger Mikael Jonsson, produktspecialist på Boxon, som levererar förpackningsplast och wellpapplådor till Trydells Tryckeri. Vad är det då för typ av plast som används för inplastning av magasin och är den miljövänlig? För det första är plast ett samlingsnamn för många olika sorters plaster. De flesta av dem görs idag av råolja och naturgas, det vi kallar för fossila bränslen. De är således inte miljövänliga eftersom de förbrukar ändliga resurser. Men, många plaster kan återvinnas, det vill säga smältas ned för att bli till ny plast.

– Till inplastning av tidningar används lågdensitetspolyeten eller LDPE för att den är billig och tillräckligt transparent. Den har även en vit rand där adressatens uppgifter trycks. LDPE tillverkas av fossil råvara och är den vanligaste plasten som används i hela världen. Sorteras den rätt kan den återvinnas till hundra procent, förklarar Mikael. Detta till skillnad från kuvert som inte kan läggas i pappersinsamlingen. Limmet på kuverten löses inte upp när kuvertet ska återvinnas utan klumpar ihop sig. Det resulterar i sämre papperskvalitet och i värsta fall makulering hos pappersbruket. Kuvertet ska istället läggas i den vanliga soppåsen. Biobaserad plast eller grön PE kommer ofta på tal som det miljövänliga alternativet till LDPE. Den vanligaste bioplasten framställs från restprodukter av sockerrör. Råvaran till biobaserad plast produceras idag enbart i Brasilien och finns i mycket begränsad mängd. Plasten kan återvinnas precis som LDPE, men är cirka dubbelt så dyr i inköp. Samtidigt pågår enormt mycket forskning för att få fram plast som tillverkas av förnybara källor. Forskare vid Tuskegee University i Alabama har blandat in ytterst finkrossat äggskal i en mix av bioplaster för att få fram ett nytt förpackningsmaterial. Forskare vid Georgia Institute of Technology utvecklar en film gjord av krabbskal och trädfibrer med liknande egenskaper som hos plastförpackningar. Ett forskarteam på Chalmers i Göteborg undersöker om man kan använda jäst för att tillverka nedbrytbar plast. Och ett forskarlag vid Lunds Tekniska Högskola har gjort en plast, baserad på indol som är en tung kolvätemolekyl, och som förekommer i mänsklig avföring. Det finns många fler exempel på forskningsprojekt, men som sagt, det handlar fortfarande om forskning.

Genombrottet för förnybara plastalternativ dröjer ytterligare några år. Konkreta produkter med konkurrenskraftiga priser finns vad vi vet inte på marknaden – ännu. Efter noggrann utvärdering av vilka plaster som finns att tillgå på marknaden rekommenderar Trydells LDPE till sina kunder, trots att den görs av fossil råvara.
– Allt som har med plast att göra ska minimeras i vår process. Det är komplicerat, man behöver räkna in alla faktorer såsom ekonomi, transporter och återvinningsmöjligheterna till en helhet. Speciellt när alla transporter räknas in försvinner fördelarna med den biobaserade plasten som är gjord på sockerrör från Brasilien. Sköts återvinningen på rätt sätt är LDPE trots allt ett bra val, säger Charlotta Mansfeldt, marknadschef på Trydells Tryckeri.
Utvecklingen av miljövänligare plaster pågår hela tiden och Trydells testar nu så kallad Recycled PE, som består av 30 procent återvunnen plast och till 70 procent av vanlig LDPE.
– Det här är ett miljövänligare alternativ som jag tror mycket på och vårt första test häromveckan gick hur bra som helst. Vi behöver visserligen göra fler testkörningar, men det ser mycket lovande ut, säger Lotta.

Källor: Chalmers, Lunds universitet, Agfo, Nordisk Bioplastförening, Stena Recycling

POPULÄRAST
Skärm vs papper: Därför läser vi fortfarande bättre på papper
Publischingpriset 2020
Nytt från pressen!
Publishingpriset 2022 - Och vinnarna är! 💫
Finalist till Publishingpriset 2021
God Jul & Gott Nytt År! 🎄
Så jobbar grafiska branschen för hållbarhet
Årets gulaste utgåva!
"Vinnarbilden" på gänget in action - Publishingpriset 2021
Mönstringshandboken 2023
Välkommen att FSC märka din trycksak!
Fem tips för bättre distribution ⭐
Sommarutgåvan av Trydells Magasin
Svensk Bokkonst 2021 💫
Trydells Magasin 2022
Reflektion - "Mellan två Världar"
Krönika - Därför är ensamredaktör världens bästa jobb
När tryckpartnern gärna vill gratulera sina kunder till nomineringen i Publishingpriset 2022 ⭐
Många krav när tidningar distribueras
Klimatsmarta format som vinner mark
Artikel i Laholms Tidning 2021-11-20
Guld i Publishingpriset 2021
Det hållbara tryckeriet