Start

Skärm vs papper: Därför läser vi fortfarande bättre på papper

Trydells | 1 December, 2022
Tjo, vad det går fort att läsa på skärm och det är ju utmärkt när det alltid är så bråttom. Men forskning visar att vi tappar en del på vägen – som den djupare läsförståelsen.
När du öppnar en tryckt tidning, ett magasin eller en bok prasslar det svagt.
Dina fingertoppar känner papperets yta och i din hand vilar tyngden av trycksaken. Näsan förnimmer en svag doft av tryckfärg och papper. Att ett tryckt medium stimulerar alla våra sinnen anses vara ett tänkbart skäl till att vi bättre minns och analyserar det vi läst på papper, jämfört med skärmläst innehåll. Flera studier har nämligen visat att vi läser slarvigare på skärmen, missar djupförståelsen och minns det vi läst sämre. Bland annat har Anne Mangen, forskare vid Stavanger universitet, gjort en studie där norska ungdomar fick läsa en kort berättelse. Halva gruppen fick läsa på papper, den andra halva på skärm. Ett av resultaten var att man hade en bättre uppfattning av kronologin i berättelsen om man läste den på papper. Men även studier från Tyskland, USA och Nederländerna har funnit att människor som läser på skärm tenderar att förkorta lästiden jämfört med om de läst samma text i pappersformat. Ju kortare lästid, desto kortare tid spenderas också på den givna uppgiften. Eva Wennås Brante, forskare vid Malmö universitet, lektor i
svenskämnets didaktik och lärare på Lärarutbildningen, har fördjupat sig i några av studierna:
– Själva berättelsen minns man bättre i tryck. Det som är svårare på skärm är djupförståelsen. Det går snabbare att läsa på skärmen och man minns absolut specifika detaljer, som ett årtal. Men vad säger det årtalet om man inte minns vad som hände runt det, säger Eva Wennås Brante.
Men digital läsning har också sina fördelar, när det till exempel gäller att snabbt söka information, menar hon.
– Vi behöver båda läsformerna, beroende på vad det är vi vill läsa och göra. Att snabbt kunna ta reda på saker är ju också viktigt.
Lauren Singer Trakhman, forskare vid universitetet i Maryland, lät universitetsstudenter läsa en A4-sida (för att undvika scrollande) i tryckt eller digitalt format. Efteråt visade det sig att alla hade förstått kärnan i
texten, men när det gällde att nämna huvudpoänger och återge relevant information, klarade sig pappersläsarna bäst. Däremot skattade deltagarna sin läsförståelse högre i digital läsning än den verkligen var. Hypotesen är att digitala medier uppmuntrar till mer ytlig och snabb läsning, där man ofta hoppar från en text till en annan. När vi läser på papper kan vi bläddra fram och tillbaka – du kan titta på olika delar av
texten samtidigt och du kan gå djupare in i texten när du har den i dina händer. Fler minneskrokar kan också vara ett skäl till att vi minns bättre från tryckta texter, menar Eva Wennås Brante.
– Fler sinnen är inkopplade när kroppen är inblandad. Vi minns kanske att boken var tung i högerhanden när vi läste något. Då vet vi att det vi läste fanns på vänster sida. Eller så minns man att den luktade, att det fanns en kaffefläck – det finns fysiska saker och upplevelser som hjälper en att minnas.
En orsak till skillnaderna kan också vara att vi lättare blir störda vid den digitala läsningen. När det plingar till av ett mejl eller notifikationer, tappar vi den djupa koncentrationen på innehållet. Det finns också
andra störningsmoment i digital läsning.
– Det är mer kognitivt ansträngande när man måste scrolla och klicka, kanske måste man klicka på en annan flik för att komma vidare i läsningen, sedan gäller det att hitta tråden igen. En bidragande orsak till minskad läsförståelse digitalt kan också vara att det inte alltid finns möjlighet att interagera med texten genom att till exempel markera ett stycke, skriva en kommentar eller vika in en sida.
Caroline Myrberg, bibliotekarie på Karolinska Institutets universitetsbibliotek, och som är insatt på området, menar att skärmens möjligheter varken har utvecklats eller utnyttjats ännu, men att det finns försök att
göra digital läsning mer interaktiv.
– Det är inte bara vårt fel som människor att vi inte utnyttjar det digitala mediet fullt ut, mycket beror på teknikens och gränssnittets utformning. Skärmar som är avsedda och optimerade för läsning är en förutsättning för att det ska fungera bra, men användaren behöver också kunna söka, anteckna och stryka över text i dokumentet på ett naturligt sätt. I nuläget finns det särskilda e-boksläsare å ena sidan och särskilda anteckningsskärmar, som den norska ReMarkable å andra sidan, men inte direkt några skärmar som är bra på både och. Caroline hänvisar till en forskningsstudie där läsupplevelsen mellan en liten och en stor skärm jämförts.
– Det visade sig att om man läser på en för liten skärm blir det svårare att komma ihåg och ta till sig det man läst, då sidornas utformning i sig kan vara ett minnesstöd och om skärmen är för liten måste man antingen scrolla i både höjd- och sidled eller flöda om texten helt. Dessutom utformas digitala texter oftast inte för skärmläsning, utan är enbart kopior av de tryckta förlagorna, menar hon. Det innebär att typsnitten till exempel är med seriffer, vilket försvårar läsningen på skärm. Caroline tror på den digitala läsningens framtid, men efterlyser mer genomarbetade produkter:
– I dag är det ganska spretigt för användarna kring hur man ska göra – om man köper eller prenumererar behöver man olika konton och är ofta begränsad till särskilda appar eller enheter som kanske inte har den
funktionalitet man behöver som till exempel att själv kunna byta typsnitt och förstora texten, eller att använda en speciell läsplatta som inte blänker i solen. De som producerar apparna, och innehållet i dem, verkar inte ha gjort det med användaren i fokus.
 
 Skillnaderna ökar över tid
I en studie som återges av tidningen Skolvärlden har forskare vid University of Valencia undersökt huruvida det spelar roll vilken typ av medium som används vid läsning för elevers läsförståelse. Med totalt 170 000 deltagare kunde forskarna konstatera att pappersbaserad läsning var mer fördelaktig. Enligt undersökningen ökade också fördelen med pappersbaserad läsning över tid.
– Vi vet inte om det är fördelarna med pappersbaserad läsning eller nackdelarna med digital läsning som
ökar över tid. Men vi kan konstatera att skillnaden mellan pappersbaserad och digital läsning ökar, säger
Pablo Delgado, doktorand i pedagogisk psykologi vid University of Valencia.
Källor: Skolvärlden, Skolverket, Caroline Myrberg,
Eva Wennås Brante
 
Källa: Trydells Magasin, tema Miljö 
 
Dela denna nyhet på sociala medier

POPULÄRAST
Artikel i Laholms Tidning 2021-11-20
Reflektion - "Mellan två Världar"
"Vinnarbilden" på gänget in action - Publishingpriset 2021
Guld i Publishingpriset 2021
Välkommen att FSC märka din trycksak!
Många krav när tidningar distribueras
Klimatsmarta format som vinner mark
Plast – miljöbov eller klimathjälte
Så jobbar grafiska branschen för hållbarhet
Det hållbara tryckeriet
Sommarutgåvan av Trydells Magasin
Krönika - Därför är ensamredaktör världens bästa jobb
Publischingpriset 2020
Finalist till Publishingpriset 2021
Trydells Magasin 2022
När tryckpartnern gärna vill gratulera sina kunder till nomineringen i Publishingpriset 2022 ⭐
Publishingpriset 2022 - Och vinnarna är! 💫
Svensk Bokkonst 2021 💫
Fem tips för bättre distribution ⭐
God Jul & Gott Nytt År! 🎄


Skärm vs papper: Därför läser vi fortfarande bättre på papper

Trydells | 1 December, 2022
Tjo, vad det går fort att läsa på skärm och det är ju utmärkt när det alltid är så bråttom. Men forskning visar att vi tappar en del på vägen – som den djupare läsförståelsen.
När du öppnar en tryckt tidning, ett magasin eller en bok prasslar det svagt.
Dina fingertoppar känner papperets yta och i din hand vilar tyngden av trycksaken. Näsan förnimmer en svag doft av tryckfärg och papper. Att ett tryckt medium stimulerar alla våra sinnen anses vara ett tänkbart skäl till att vi bättre minns och analyserar det vi läst på papper, jämfört med skärmläst innehåll. Flera studier har nämligen visat att vi läser slarvigare på skärmen, missar djupförståelsen och minns det vi läst sämre. Bland annat har Anne Mangen, forskare vid Stavanger universitet, gjort en studie där norska ungdomar fick läsa en kort berättelse. Halva gruppen fick läsa på papper, den andra halva på skärm. Ett av resultaten var att man hade en bättre uppfattning av kronologin i berättelsen om man läste den på papper. Men även studier från Tyskland, USA och Nederländerna har funnit att människor som läser på skärm tenderar att förkorta lästiden jämfört med om de läst samma text i pappersformat. Ju kortare lästid, desto kortare tid spenderas också på den givna uppgiften. Eva Wennås Brante, forskare vid Malmö universitet, lektor i
svenskämnets didaktik och lärare på Lärarutbildningen, har fördjupat sig i några av studierna:
– Själva berättelsen minns man bättre i tryck. Det som är svårare på skärm är djupförståelsen. Det går snabbare att läsa på skärmen och man minns absolut specifika detaljer, som ett årtal. Men vad säger det årtalet om man inte minns vad som hände runt det, säger Eva Wennås Brante.
Men digital läsning har också sina fördelar, när det till exempel gäller att snabbt söka information, menar hon.
– Vi behöver båda läsformerna, beroende på vad det är vi vill läsa och göra. Att snabbt kunna ta reda på saker är ju också viktigt.
Lauren Singer Trakhman, forskare vid universitetet i Maryland, lät universitetsstudenter läsa en A4-sida (för att undvika scrollande) i tryckt eller digitalt format. Efteråt visade det sig att alla hade förstått kärnan i
texten, men när det gällde att nämna huvudpoänger och återge relevant information, klarade sig pappersläsarna bäst. Däremot skattade deltagarna sin läsförståelse högre i digital läsning än den verkligen var. Hypotesen är att digitala medier uppmuntrar till mer ytlig och snabb läsning, där man ofta hoppar från en text till en annan. När vi läser på papper kan vi bläddra fram och tillbaka – du kan titta på olika delar av
texten samtidigt och du kan gå djupare in i texten när du har den i dina händer. Fler minneskrokar kan också vara ett skäl till att vi minns bättre från tryckta texter, menar Eva Wennås Brante.
– Fler sinnen är inkopplade när kroppen är inblandad. Vi minns kanske att boken var tung i högerhanden när vi läste något. Då vet vi att det vi läste fanns på vänster sida. Eller så minns man att den luktade, att det fanns en kaffefläck – det finns fysiska saker och upplevelser som hjälper en att minnas.
En orsak till skillnaderna kan också vara att vi lättare blir störda vid den digitala läsningen. När det plingar till av ett mejl eller notifikationer, tappar vi den djupa koncentrationen på innehållet. Det finns också
andra störningsmoment i digital läsning.
– Det är mer kognitivt ansträngande när man måste scrolla och klicka, kanske måste man klicka på en annan flik för att komma vidare i läsningen, sedan gäller det att hitta tråden igen. En bidragande orsak till minskad läsförståelse digitalt kan också vara att det inte alltid finns möjlighet att interagera med texten genom att till exempel markera ett stycke, skriva en kommentar eller vika in en sida.
Caroline Myrberg, bibliotekarie på Karolinska Institutets universitetsbibliotek, och som är insatt på området, menar att skärmens möjligheter varken har utvecklats eller utnyttjats ännu, men att det finns försök att
göra digital läsning mer interaktiv.
– Det är inte bara vårt fel som människor att vi inte utnyttjar det digitala mediet fullt ut, mycket beror på teknikens och gränssnittets utformning. Skärmar som är avsedda och optimerade för läsning är en förutsättning för att det ska fungera bra, men användaren behöver också kunna söka, anteckna och stryka över text i dokumentet på ett naturligt sätt. I nuläget finns det särskilda e-boksläsare å ena sidan och särskilda anteckningsskärmar, som den norska ReMarkable å andra sidan, men inte direkt några skärmar som är bra på både och. Caroline hänvisar till en forskningsstudie där läsupplevelsen mellan en liten och en stor skärm jämförts.
– Det visade sig att om man läser på en för liten skärm blir det svårare att komma ihåg och ta till sig det man läst, då sidornas utformning i sig kan vara ett minnesstöd och om skärmen är för liten måste man antingen scrolla i både höjd- och sidled eller flöda om texten helt. Dessutom utformas digitala texter oftast inte för skärmläsning, utan är enbart kopior av de tryckta förlagorna, menar hon. Det innebär att typsnitten till exempel är med seriffer, vilket försvårar läsningen på skärm. Caroline tror på den digitala läsningens framtid, men efterlyser mer genomarbetade produkter:
– I dag är det ganska spretigt för användarna kring hur man ska göra – om man köper eller prenumererar behöver man olika konton och är ofta begränsad till särskilda appar eller enheter som kanske inte har den
funktionalitet man behöver som till exempel att själv kunna byta typsnitt och förstora texten, eller att använda en speciell läsplatta som inte blänker i solen. De som producerar apparna, och innehållet i dem, verkar inte ha gjort det med användaren i fokus.
 
 Skillnaderna ökar över tid
I en studie som återges av tidningen Skolvärlden har forskare vid University of Valencia undersökt huruvida det spelar roll vilken typ av medium som används vid läsning för elevers läsförståelse. Med totalt 170 000 deltagare kunde forskarna konstatera att pappersbaserad läsning var mer fördelaktig. Enligt undersökningen ökade också fördelen med pappersbaserad läsning över tid.
– Vi vet inte om det är fördelarna med pappersbaserad läsning eller nackdelarna med digital läsning som
ökar över tid. Men vi kan konstatera att skillnaden mellan pappersbaserad och digital läsning ökar, säger
Pablo Delgado, doktorand i pedagogisk psykologi vid University of Valencia.
Källor: Skolvärlden, Skolverket, Caroline Myrberg,
Eva Wennås Brante
 
Källa: Trydells Magasin, tema Miljö 
 
POPULÄRAST
Artikel i Laholms Tidning 2021-11-20
Reflektion - "Mellan två Världar"
"Vinnarbilden" på gänget in action - Publishingpriset 2021
Guld i Publishingpriset 2021
Välkommen att FSC märka din trycksak!
Många krav när tidningar distribueras
Klimatsmarta format som vinner mark
Plast – miljöbov eller klimathjälte
Så jobbar grafiska branschen för hållbarhet
Det hållbara tryckeriet
Sommarutgåvan av Trydells Magasin
Krönika - Därför är ensamredaktör världens bästa jobb
Publischingpriset 2020
Finalist till Publishingpriset 2021
Trydells Magasin 2022
När tryckpartnern gärna vill gratulera sina kunder till nomineringen i Publishingpriset 2022 ⭐
Publishingpriset 2022 - Och vinnarna är! 💫
Svensk Bokkonst 2021 💫
Fem tips för bättre distribution ⭐
God Jul & Gott Nytt År! 🎄